förlossning

På tisdagen den 19 kl 04 så vaknade jag till för att jag blev blöt. Jag tänkte antingen gick vattnet eller så har jag kissat på mig.
Känner som om någon hade ståt o hällt vatten över en. Jag vänder mig till jesper o väcker honom o säger antingen gick vattnet eller så kissar jag på mig.
Han säger trött va? O jag svarar, vattnet har gått! Han säger samma sak och börjar vakna till lite o funderar på vad som händer men när han tittar på Gizmo som ser helt förskräckt ut, då fattar han vad som händer.
Inte när jag säger något men gizmos ansiktsuttryck.... 
Jag springer till badrummet o det bara rinner eller snarare forsar. Ställer mig i duschen för att spola av mig lite. O jag står bara o skrattar, varför vet jag inte riktigt... 
Ringer till förlossningen o dom ber oss vänta en stund. Så vi fixa lite hemma o vila lite men sen åkte vi in då värkarna börja ta.
Kommer dit och blir undersökt, bara öppen 2 cm och hade inte alla kriterier för att stanna kvar men vi fick stanna kvar i två timmar för att bli undersökt igen o se om det hänt något, då vi har en bra bit att åka. Vi äter lite och tar ett bad. Värkarna blir starkare. 
På undersökning visade sig att det har gått framåt, starkare värkar o var öppen 3-4 cm så vi blev kvar. 
Fick ha ctg maskinen flera gånger, den mäter värkar o barnets puls.
Allt gick bra o jag andades lugnt genom värkarna. Sen blev dom starkare o vi pröva med lustgas. Hjälpte ett tag, och Jesper höll masken åt mig. Han stötta mig hela tiden o såg till att jag fick i mig mat o vätska.  
Tillslut gjorde värkarna väldigt ont o jag hade hållit på i över 12 timmar. Så då bröt jag ihop en liten stund, sen var det bara att fortsätta. Den stunden var väldigt tuff. 
Då bestämde vi oss för att ta bedövning i ryggen.  Och att sätta den var inte lätt. Att krypa ihop som en boll o trycka ut ryggen men en stor mage o värkar som kom så jävla tätt att dom gick in i varandra. 
Men vi klarade oss igenom det o till o med personalen tyckte det var lite mycket. 
Smärtstillande hjälpte och jag kunde vila upp mig lite. Sen var jag öppen 6 cm o fått feber.
Personalen tyckte min kropp skötte allt jätte bra o jobbar på bra. Men sen avtog värkarna, en biverkning av smärtstillande så då fick jag dropp för att sätta igång igen. 
Sen förlorade jag rörligheten i ena benet, så dom fick hjälpa mig på toa men det hade Jesper hjälpt mig med flera gånger. Med benet så gick det långsamt att gå o att stå o få täta värkar då var inte lätt. Sen på väg tillbaka till sängen så blev det för mycket för kroppen så jag spydde. 
Vid 24 tror jag klockan var så var jag öppen 10 cm men hade fortfarande kanten kvar. 
Kl 03 så börja det trycka på lite. O Jag börja bli så trött igen o börja gråta, sen var det bara fortsätt. 
03,30 så börja det trycka på ordentligt, först verka dom inte riktigt tro på det men efter en stund så börja dom se huvudet. När hon hade kommit med huvudet ända ner då kändes det väldigt spänt o gjorde ont men då fick jag inte trycka på. Dom var tvungen att klippa mig. Det kändes en del. 
Sen var det bara att trycka. 
04,08 då kom hon ut o lades på min mage.
Kunde knappt fatta att hon låg där. 
Jesper blev tårögd och han fick klippa navelsträngen. 
Sen såg dom att hon hade lite svårt att andas så dom gick iväg att kolla henne. Dom kom tillbaka ganska snabbt då hon börja andas bra. 
Sen låg hon på min mage under hela tiden dom höll på o sy mig. Personligen tyckte jag var så duktig o tålmodig medan dom höll på ganska länge. Dom tyckte Jesper var duktig som verkligen fanns där. 
På BB så blev det massa prover på oss, både jag o loppan hade feber och sen på fredag såg allt bra ut o vi fick åka hem.
 
 
Det här är Nellie 
52 cm o 4,270 kg 💕 
 
 
 
 
Helt otroligt känsla det är att ha henne i famnen 
Utan Jespers stöd genom hela förlossningen var otrolig, utan honom hade det aldrig gått så pass bra som det gjorde. Känner mig trygg med honom 
 

V 39

V 39
 
Det händer inte så mycket nu, bara att hon växer. 
På ultraljud så visar det att hon verkar må bra där inn.  Väger vid 3,8 och hon gjorde andnings övningar. 
 
Magen känns så tung!
 
 det är svårt att hitta ställningar att ligga, sitta på som är bekvämt. Det är jobbigt att stå upp, får så ont i magen o ryggen av det. Det är riktigt tungt nu.
 
 
 bristningarna kliar så inne helvete! Min keloider gör det bara värre o börjar få fula ärr men får se hur det ser ut om några månader. 
 
Det börjar bli väldigt drygt att vara gravid. Ont, tungt och nu känns det som om jag inte får plats i min kropp längre. Får inte i mig mycket mat då det känns som om det inte får plats. 
 Kan inte göra så mycket då magen är i vägen. Vill kunna hålla på i trädgården men kommer inte ner. Eller hålla på i rummet men kroppen fixar inte det. Känns mest som om man bara tittar på numera, vilket inte känns så kul. 
Vill kunna göra något. 
 
Loppan kan gärna få komma nu. Kanske inte idag då jag skulle lyfta in soptunnan o då måste jag använda foten till hjälp men glömde bort att jag inte kan putta på något för då känns det som om jag sträcker precis allt där nere. O ont som fan gjorde det o fortfarande gör. Så loppan kan gärna stanna där inne idag. O soptunnan kom aldrig in i skåpet. 
Känner att det går så bra för mig ibland. 
 
 

V 37+38

Har haft lite mycket så har inte orkat skriva något.
Under dom här veckorna händer det inte så mycket i magen, utan bara växer.
 
 
Har haft förvärkar till o från i ett par dagar nu.
Börjar bli väldigt trött o tycker det kan köra igång ordentligt nu. 
Har ont lite överallt, illamående till o från. Sitter eller ligger inge bekvämt. Sover gör jag någorlunda men lika trött ändå. Har inte direkt någon mat lust, ibland blir jag sugen på något. Oftast vattenmelon. Idag har jag lite sug på spagetti o köttfärssås. 
Kan det bara inte sätta igång ordentligt nu! 
medan jag har lite energin kvar.
Det är bäst både för henne o mig. Annars blir det förmodligen igångsättning eller kejsarsnitt nästa vecka, då hon är väldigt stor. Undrar hur mycket hon väger nu.
 
En aning skillnad! 
Men bilden från v 8 är från tidigare graviditeten, då det var lite strul mellan den o den här.
Saknar att vara liten igen. Slår i magen hela tiden om jag ska ta något ur skåp eller gå förbi något. Man tänker inte på att man har en mage som står rakt ut. 
 
Hoppas jag kan få turen på min sida o få loppan idag 
💕 

RSS 2.0